tisdag 19 januari 2010

Jag hatar mitt jobb...

Jobb är ett känsligt ämne, men dock så omdiskuterat. Vad avgör gränsen mellan att bara vara gnällig till en bitter människa? Jag tycker det är synd att dom folk som har ett fast jobb, eller jobb överhuvudtaget. Dom som har råd att betala sina räkningar varje månad, och gott om mat på bordet kommer hem varje dag efter jobbet och bara precis gnäller. Hur jobbigt just deras jobb är och hur trötta dom är på det.
Varje dag kommer dessa hårt arbetande folk hem utan något som helst positivt att tillföra till sina medmänniskor utan precis tvärtom får dom att bli lika sura och trötta av att höra allt negativt som pågår i deras liv. Trots att dom flesta vuxna tycker deras jobb är lika med skit, så väljer dom ändå att prata om det. Det finns så mycket annant man kan prata om så varför inte prata om något roligt?
Sen finns det också vuxna som älskar sitt jobb men lik förbannat gnäller.
Jag kan berätta om många vuxna när det gäller deras jobb och vad dom inte gillar med det, men frågar någon mig om deras familj eller vad dom gjorde i helgen har jag inget svar. Har vuxna människor sådant stort behov av att bara få gnälla eller är dom helt enkelt bara bittra?
Tyvärr tror jag att många håller på och bli bittra. Deras liv blev inte som dom ville eller så är dom helt enkelt bara så uttråkade och trötta på sin vardag att det måste ut på något sätt, genom att klaga och gnälla istället för att göra något åt det.
Hur ska då deras fortfarande studerande barn reagera på detta?
Jobb är skit?
Palla jobba?
För varje dag då barnen hör massa negativa saker som angår jobb skräms dom mer och mer av att dom en dag kommer behöva ge sig ut i arbetslivet. Medans skolan gör så gott dom kan med att få elever att tycka jobb eller vidarstudering är spännande och en kul utmaning kommer sedan dessa hem och hör vilket skit det här med jobb är. Barn påverkas mer än du tror och lyssnar tyvärr på sånt dom inte borde lyssna på.
Sen varseln kom, har många människor i Sverige blivit arbetslösa och tvingats sälja både hus och bil för att få det att gå runt. Tänk vad dessa människor skulle gjort för att få ditt jobb? Att folk bara har mage på att klaga dagligen på sitt jobb när dom åtminstone har ett jobb. Gränsen är fin mellan vanligt gnäll och bitterhet...
Men vuxna, ni är bara så otacksamma och bittra att hälften kunde varit nock. Tänk på alla som går utan jobb, tänk på era nära och kära som får dras med ert ständiga gnäll eller fram för allt era barn, tänk att dom en dag ska ut i arbetslivet. Det är du som påverkar deras inställning till den dagen...
Sluta gnäll och hitta det positiva i livet, alla, även du kommer må bättre av det!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar